Hurra, pizzebagarna in i fängelse!

Första domen i restaurangprojektet från 2004. Hoppas kammaråklagaren Åström skäms idag för det, varför inte ringa upp honom och fråga?

En pizzeriaägare dömdes i fredags (2004) av Sollentuna tingsrätt till tio månaders fängelse för bl.a. grovt skattebrott, för att han låtit bli att redovisa försäljningsintäkter på ca två miljoner kronor. Det innebär att han krympt omsättningen i sitt företag med närmare 50 procent.

- Det här är ett genombrott för oss som utreder fusket i restaurangbranschen, säger Stig Åström, kammaråklagare vid Ekobrottsmyndighetens Östra avdelning.

Restaurangägaren döms för oredovisade intäkter trots att det finns en redovisning, detta till skillnad från de fall där det inte finns någon bokföring alls. Mannen har krympt sin omsättning med närmare 50 procent. Den siffran motsvarar ungefär den genomsnittliga krympning i branschen som vi misstänker hos de restaurangägare som fuskar, säger Stig Åström.

Sedan i mars 2003 gör Skatteverket, Länsstyrelsen i Stockholm och Ekobrottsmyndigheten en riktad kraftsamling mot skattefuskande restaurangägare i Stockholms län. Man arbetar på flera fronter med olika sanktioner i form av straffpåföljd, näringsförbud, upptaxering, skattetillägg, betalningssäkring och - inte minst - återkallelse av utskänkningstillstånd. Projektet pågår under hela 2004.

- Det här visar att det samarbete som pågår genom länsstyrelsens kroginspektioner, skattemyndighetens revisioner och EBM:s utredningar är fruktbart, säger Stefan Lundberg, chefsåklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Totalt pågår ett 50-tal förundersökningar mot restauranger i Stockholms län. Närmast i tiden väntar ytterligare fyra domar och dessutom kommer ett tiotal åtal att väckas.

Målnummer: B 1500-03.

För ytterligare information, kontakta:
Stig Åström, kammaråklagare,
tel 073-051 13 92

Stefan Lundberg, chefsåklagare, Ekobrottsmyndigheten,
tel 08-070- 341 98 92

Eva-Lisa Lennstrand, informationschef, Ekobrottsmyndigheten,
tel 08-762 00 17, 070-653 31 59

Ekobrottsmyndigheten.se
2004-03-08


Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Åklagare Stig Åström Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen Frisör Sköntaxering Kontantberäkningsmetod Bruttovinstmetod arbetskostnader trygghetssystem regelförenklingar företagarpolitik

Ekobrottsmål tog 15 år att avgöra

För 15 år sedan började en ekobrottsutredning mot en antikhandlare – nu har han frikänts efter att målet till slut har prövats av Stockholms tingsrätt.

I centrum för den rekordlånga utredningen står Ekobrottsmyndighetens stjärnåklagare
Stig Åström. Han har flera av de tyngsta ekobrottsmålen på sitt bord just nu och har bland annat fått advokatkritik för långsam handläggning av insidermisstankarna
i Cevianhärvan.

Stig Åström åtalade antikhandlaren för fem år sedan. Det hade redan då gått tio år sedan antikhandlaren greps och satt häktad i två veckor, anklagad för grova ekobrott. Under de tio år som gick mellan gripande och åtal var flera åklagare inblandade i fallet. När åtalet lämnades in till Stockholms tingsrätt hade antikhandlaren friats från en rad brottsmisstankar, men åklagaren ansåg att han gjort sig skyldig till grovt bokföringsbrott efter att ha använt osanna fakturor för inköp av guld och smycken i sin företagsbokföring under 1992. Efter att Stig Åström hade väckt åtal mot antikhandlaren ställdes en rättegång in en gång under 2003 eftersom ett vittne hade lämnat landet och inte gick att nå. Målet förpassades då till att samla damm på hyllorna hos Stockholms tingsrätt och Ekobrottsmyndigheten.

Kammaråklagare Stig Åström skickade under 2004 ett mejl till Stockholms tingsrätt, men det registrerades först tre år senare. Stockholms tingsrätt tyckte dock inte att saken brådskade mer än att målet fick vänta i ytterligare ett år på rättegång. I november i år var det till slut dags för rättegång om de 16 år gamla brotten. Stig Åström hade då lämnat över fallet till en ny åklagare och antikhandlarens försvarare hade pensionerats. Ett viktigt vittne hade dött, ett annat vittne hade flyttat utomlands och en utredare från Skatteverket hade sedan länge lämnat statlig tjänst.

Rättegången blev en drygt två timmar lång upprepning av dåliga minnesbilder och Stockholms tingsrätt frikände antikhandlaren på alla åtalspunkter.

”Utredningen avser förhållanden som inträffade för 16 år sedan. NN (antikhandlaren) står i princip oemotsagd”, konstaterar Stockholms tingsrätt i domen.

Justitieombudsmannen har gjort en inspektion på Stockholms tingsrätt och hittat flera gamla ekobrottsärenden med lång utredningstid. Målet mot antikhandlaren tas nu upp i en särskild granskning av justitieombudsmannen för att kartlägga varför utredningen tog 15 år.

Dagens Industri har sökt kammaråklagare Stig Åström för en kommentar, dock utan att lyckas.

Fr. Dagens Industri 081215
FREDRIK SJÖSHULT
fredrik.sjoshult@di.se
0702-555 12


Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Åklagare Stig Åström Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen Frisör Sköntaxering Kontantberäkningsmetod Bruttovinstmetod arbetskostnader trygghetssystem regelförenklingar företagarpolitik

Bara en valbluff?

2006 när det svenska folket stod inför valet att välja styrmakten i landet kom det ena löftet efter det andra. Vi minns väl Alliansens löften att förbättra / förenkla för småföretagarna, men vad har skett?

Löftet att avskaffa revisionsplikten sköts fram från 2007, till 2008, och nu till 2010. Löftet kommer troligen aldrig att infrias med tanke på de kampanjer som drivs i medierna. Låt oss inte glömma att inget land i EU har en revisionsplikt för små företag – som fallet är i Sverige.

Det andra löftet som fick mig att hoppa av lycka var avskaffandet av de sociala avgifterna för restauranger. Detta är givetvis en viktig poäng då lönekostnadernaa skulle minska med 33%. Syftet var även att hjälpa restaurangtörerna att komma upp på fötterna igen efter flera tuffa år.

Men ni vet lika mycket som jag att det inte skett någonting på den fronten. Och ni vet – minst lika mycket som jag – att alliansens 2 år vid makten resulterat i 2 hårda år för oss småföretagare.

Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen Frisör Sköntaxering Kontantberäkningsmetod Bruttovinstmetod arbetskostnader trygghetssystem regelförenklingar företagarpolitik

Jag skattefuskar!

Käre Svensson,

Jag har ett problem med dig. Å ena sidan kommer du till min pizzeria och glädjes åt att du kan äta min fantastiska pizza så billigt (50 kr för 30 år sen var en mindre förmögenhet, idag är det en billig pizza). Detta har jag inga problem med, du är hjärtligt välkommen, men samtidigt anmäler du mig till skatteverket för skattefusk? Vad vill du egentligen? Tror du på fullaste allvar att du skulle ha råd att äta mina pizzor om jag betalade alla skatter? Försök tillaga en pizza själv hemma, kolla upp vad det kostade och lägg till arbetskraft, sociala avgifter, hyra, vatten och el-kostnad. Kom ihåg att du inte får förvara degen i samma rum som resten, att du måste installera och tömma din fettavskiljare, att du måste betala sotaren för att han ska komma och inspektera ventilationen efter att miljö har varit här igen med hot om stängning, att sophämtarna vill ha 2000 svart för att göra sitt jobb (annars ringer de miljö) samt att ungarna hemma vill ha mat. Välkommen till min vardag. Finansiella bidrag mottages tacksamt.

Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen Frisör Sköntaxering Kontantberäkningsmetod Bruttovinstmetod arbetskostnader trygghetssystem regelförenklingar företagarpolitik

Bryggerilån till krögare ska kvävas av regeringen

Krogarnas viktigaste långivare är inte bankerna, utan bryggerierna. Nu ska regeringens alkoholutredning se över det kritiserade systemet, där bryggerierna förser krogarna med miljoner i förskott, som sedan ska betalas av ölförsäljningen.

Efter ett regeringsbeslut den 18 juni kommer den pågående utredningen om översyn av alkohollagen att också fundera över bryggeriernas lån till restauranger och pubar.

Den här typen av lån har funnits länge. De kan se ut på olika sätt, och varken krögare eller bryggerier vill berätta några detaljer. Men det handlar om stora pengar, i en aktuell krogkonkurs har Carlsberg till exempel krav på cirka 25 miljoner kronor.

En vanlig form är att bryggeriet levererar ölet och tar betalt senare när försäljningen har kommit i gång. För många krogar är ölförsäljningen en mycket viktig del av inkomsterna. Det kräver som bekant mindre arbete att tappa upp en stor stark än att servera en varmrätt. Många kunder vill dessutom ha flera öl medan de nöjer sig med ett mål mat.

Bryggeriernas lån har fått hård kritik, inte minst från länsstyrelsen i Stocholm som i februari uppmanade regeringen att se över systemet. I ett brev till socialdepartementet heter det att "dessa lån strider mot alkohollagens grundprinciper om återhållsamhet och måttfullhet vid försäljningen".

- Det fungerar som ett incitament för krogarna att sälja mer öl än de borde göra, säger Jan-Olof Tidbeck på länsstyrelsen.

Den 18 juni svarade regeringen att den pågående Alkoholutredningen redan har sådana direktiv att den kan se över systemet. Och utredaren Anita Werner bekräftar för DN att man verkligen kommer att utreda bryggeriernas lån.

- Vi kommer att ge synpunkter på systemet. Men än så länge har jag ingen uppfattning, säger Anita Werner.

Krogbranschen och flera bedömare ser lånen som nödvändiga.

- Det är de enda vita pengar som är tillgängliga för krogar. Det är nästan omöjligt i dag att belåna sin rörelse i bank, säger Hans Öberg, konsult inom restaurangbranschen och Stockholms handelskammares värderingsman av restauranger.

Hans Öberg menar att krogarnas låneproblem beror på det dåliga rykte som restaurangbranschen har. Enligt honom är det ett oförtjänt dåligt rykte.

De krögare DN har talat med försvarar också bryggeriernas lån.

- För bryggerierna är det ett sätt att vinna marknad, för oss att låna pengar till rätt räntesats. Båda sidor är vinnare, säger Nils Molinder på Melanders Stockholm Fisk-gruppen.

Carlsberg är det största bryggeriföretaget i landet och ställer upp med flera olika former av lån till krogarna, som exempelvis direkta lån och förskottsrabatter på levererat öl. Dessutom tillhandahåller Carlsberg ölpumpar, tankar och annat för att marknadsföra ölet.

Carlsberg Sveriges vd Otto Drakenberg skulle gärna slippa själva låneverksamheten.

- Vårt jobb är att sälja dryck och låneinstituten är bättre lämpade att göra kredit- och riskbedömningar. Men nu har vi den situationen att låneinstituten inte är intresserade av att hjälpa restaurangbranschen med finansiering.

Sedan två år tillbaka har Carlsberg inlett ett samarbete med Nordea. Krogarna uppmuntras att flytta över lånen till Nordea men Carlsberg står för säkerheterna. I dag uppger Carlsberg att 20 procent av låneverksamheten går genom Nordea.

För Carlsberg och andra bryggerier är krogarna mycket viktiga. De tjänar mer pengar per liter såld dryck på krogen, även om de största mängderna säljs i dagligvaruhandeln och på Systembolaget. Vd Otto Drakenberg menar också att krogarna är viktiga för att "etablera en god dryckeskultur".

- Om vi får en bartender att rekommendera ett visst öl framför exempelvis vin eller få gästen att ta ett särskilt öl till en viss mat, då får ölet en bättre status. Det handlar om att intressera kunderna för gott öl och komma ifrån tänkandet med en stor stark, säger Otto Drakenberg.

DN - Stefan Lisinski och Charlotta Eriksson


Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen Frisör Sköntaxering Kontantberäkningsmetod Bruttovinstmetod arbetskostnader trygghetssystem regelförenklingar företagarpolitik

Regeringen får IG av småföretagen

Regeringen sköter inte sin företagarpolitik som den bör. Detta anser Företagarna som har låtit 4.300 småföretagare betygsätta politiken. Och det blir underkänt på samtliga områden.

Mest missnöjda är bolagen med uteblivna regelförenklingar. Även utformningen av skatter, arbetskostnader och trygghetssystem ger regeringen kvarsittning. Närmare var tredje företagare förväntar sig förbättringar på dessa områden, enligt undersökningen som baseras på svar från företag med 1—49 anställda.

Från TT


Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen Frisör Sköntaxering Kontantberäkningsmetod Bruttovinstmetod arbetskostnader trygghetssystem regelförenklingar företagarpolitik

Restaurangbranschen och svarta pengar

Skatteverket lägger i en högre växel i kampen för att få svarta pengar att bli vita. Nu ska kontanthandeln granskas, i verkets största enskilda projekt någonsin. För den oinvigde är detta ett projekt som hyllas, för den erfarne är detta början på en ny häxjakt.

2007 införde Skatteverkets ett krav på personalliggare på frisörssalonger och restauranger, detta har inneburit en påstådd skatteinkomst på 1,2 miljarder kronor till statskassan. Innebär det att Sveriges restauranger och frisörsalonger undangömt denna summa pengar från staten – att vi avsiktligt valt att inte betala skatt och hoppats på att inte bli upptäckta? Nej, jag är ledsen om jag spräcker er fantasibubbla – men så är inte fallet. I den summan ingår alla sköntaxeringar, skattetillägg och andra straffavgifter - och definitivt inte ökningen av löneredovisningar som myndigheten försöker göra gällande. I dessa 1,2 miljarder ingår med andra ord allt vi fått betala för den senaste häxjakten, som i stort byggdes på den sk "kontantberäkningsmetoden" och "bruttovinstmetoden". Vad dessa metoder innebär kommer jag någon gång i framtiden redovisa noggrant och detaljerat. Men i stort kan man säga att metoderna strider mot Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna artikel 8, FN:s allmänna förklarning om de mänskliga rättigheterna artikel 12, Regeringsformen 1 kap 1 § 3:e stycket, samt förvaltningslagen § 4.

DN (som anser sig vara en seriös tidning) skriver att det i samma veva uppskattningsvis rör sig om 4000 heltidstjänster som blivit vita. Men på vilka grunder? Och har restuarangägaren en chans att göra sin röst hörd– givetvis inte, då han i skatteverkets och allmänhetens ögon anses vara en analfabet och en parasit på det svenska samhället. Det spelar plötsligt ingen roll hur fantastiska och goda mina pizzor är. Samtidigt säger riksprojektledaren på Skatteverket Conny Svensson att satsningen inte bara handlar om att få in mer skattepengar, utan att målet är att skapa sund konkurrens och vita jobb.

Jag kan inte låta bli att finna allt detta högst skrattretande, om det svenska folket endast visste vad som förse går under en kontroll från skattemyndigheterna och inser hur stor förstörelse och förintelse dessa statens män och kvinnor åstadkommer för det svenska samhället och för de stackars individerna som råkar hamna i deras klor, då skulle denna häxjakt ta slut med en gång. Om det svenska folket bara visste att dessa män och kvinnors subjektiva åsikter hade större inverkan på restuarangbranschens existens än de objektiva sanningarna, skulle dessa upphöra omedelbart. Och om det svenska folket bara hörde en uppgiven restaurangägares hjärtskri när hans restaurang stängs ned och kände hans smärta när hans livsverk togs bort från honom, skulle ingen stödja de aktioner skatteverket utför – ingen i ett demokratiskt Sverige.

Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen Frisör Sköntaxering Kontantberäkningsmetod Bruttovinstmetod

Gnosjöupproret får stöd

Nu ställer sig Svenskt Näringslivs VD, Urban Bäckström bakom Gnosjöupproret och menar att ordentliga steg i den riktning Gnosjöupproret pekar i måste tas. Stödet växer.

Det var i tisdags som Urban Bäckström besökte Värnamo och fem av männen bakom Gnosjöupproret för att ta del utav företagarnas skarpa kritik. ”De ställer sig på barrikaderna och talar om vad de tycker. För mig är det oerhört värdefullt och blir samtidigt en blåslampa för oss”, säger Bäckström. Det är inte bara samma krigaranda som delas herrar emellan, utan Bäckström delar även Gnosjöupprorets syn på LAS och konflikträtten. Han kritiserar dessutom regeringen för bristande engagemang för Sveriges företagare.

Det är förkastligt vad som skett under de senaste 30 åren i Sverige när det kommer till småföretagarpolitiken. Att dessa kämpande själar förtryckts under Socialdemokratins styre i landet är närmast givet med tanke på de politiska riktlinjerna. Men att förändring inte skett eller överhuvudtaget verkar vara ett mål för den borgliga regeringen är en djup besvikelse. Det är dags att Sveriges politiker ser längre än vad näsan räcker och brer ut palmblad framför vad som är Sveriges framtid – småföretagarna. Och med Gnosjöupproret verkandes i landet har jag återfått det jag en gång hade när jag startade min rörelse i Stockholm – hoppet.

Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen

Restaurangbranschen lever!

Förebilder för svenska ungdomar

Många av dagens ungdomar drömmer om att starta en egen framgångsrik affärsidé. Den drömmen förknippas med frihet och möjlighet att jobba med något man brinner för. I enlighet med rapporten Skatter, entreprenörskap och företagande ligger förklaringen till att Sverige i ett internationellt perspektiv har en relativt låg andel småföretag och i synnerhet ett lågt nyföretagande, i att det svenska skattesystemet inte uppmuntra individer att starta eget. Så kanske är det de uppsatta förutsättningarna för egen företagare i Sverige som spräcker hål på ungdomars drömmar.

Trots det, så finns entreprenörer som lyckats stå kvar på sina, till en början, rangliga ben. Exempel på egen företagare som jobbat hårt för sin dröm och utvecklat den under tio år till en framgångsrik affärsidé är Elisabet och Charles Asker, grundarna av riksomfattande Espresso House.

Elisabet Asker har restaurangutbildning och maken Charles växte upp i en företagarfamilj. Efter att ha sett coffee shop-trenden i USA, startade de ett litet Espresso House i Lund 1996. Det var ett marknadstest. De märkte snabbt av att det fanns en stor efterfrågan på marknaden och en möjlighet att snabbt expandera öppnades. 2000 hade de sex kaféer och ett sjunde på gång. Omsättningen var drygt 30 miljoner kronor och resultatet var 2,5 Mkr efter avskrivningar.

Precis som alla egna företagare ställdes de för stora prövningar och beslut varje dag. Tiden flöt fort förbi och varje passerat år resulterade i fortsatt expansion. 2006 hade Espresso House utökat sin arena till 26 kaféer runt om i Sveriges stora städer. Omsättningen var vid det laget 70 Mkr och resultatet omkring noll.

Genom en bekant fick de kontakt med riskkapitalbolaget Palamon i London, där svensken Erik Ferm är delägare. Kontakten resulterade i att Palamon köpte Espresso House för omkring 60 Mkr samtidigt är Charles och Elisabet kvar i bolaget med 8 procent.

Sammanfattningsvis vill jag ställa mig högst upp på bergstoppen och med hela min röst ropa till alla entreprenörer; ”Håll modet uppe och kämpa vidare! För som man brukar säga: Rom byggdes inte på en dag, och vi måste helt enkelt hålla ut under dessa, för egen företagarna, gråa tider.”

Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen

Gnosjöupproret räddar Sverige - igen!

Inför riksdagsvalet 2006 var löfterna om en bättre situation för småföretagarna många, nu två år senare, kräver Gnosjöupproret att regeringens företrädare tar kontakt och öppnar för samarbete – mindre snack och mera verkstad helt enkelt.

Gnosjöupproret menar att politikerna närmast ”gullade” med småföretagarna under valkampanjerna, men att de nu är alldeles för isolerade och inte har någon kontakt med småföretagare ute i verkligheten - de saknar helt förståelse för småföretagarnas situation. Gnosjöupproret menar bland annat att LAS (lagen om anställningsskydd) måste bort, då det är en lag från 1974 som inte passar in i dagens verklighet. Las måste bytas ut mot något nytt som möjliggör flexibilitet. Dessutom anser Gnosjöupproret att en total avskaffning av arbetsgivaravgifterna är nödvändig, och som innebär att de anställda själva via höjd lön ska betala trygghetsförsäkringarna.

Allt sedan valet 2006 har Gnosjöupproret detaljgranskat arbetsgivaravgifterna som årligen kostar näringslivet cirka 450 miljarder kronor. Lite har hänt kring vallöfterna om att ta ned skattetrycket för företagen.

Att småföretagarna svikits av Alliansen går inte att bortse ifrån, förändringar som politikerna pratade så varmt om har inte sjösatts och än en gång står småföretagarna ensama och förbisedda. Och än en gång är det Gnosjöupproret som ska rädda Sverige!

Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket Skattebrott Revision Gnosjöupproret Vallöfte Restaurangbranschen

Senaste nytt från skatteverket!

Skatteverkets nya undersökning visar att 504 av 660 undersökta fåmansbolag kommer få betala mer skatt än vad de deklarerat, 180 av dessa anmäldes dessutom för brott.

Då ca 1/3 av alla registrerade bolag är vilande formas snart den skrämmande tanken att skatteverkets rapport visar att samtliga undersökta småföretag har gjort fel. Detta leder mig till slutsatsen att antingen är alla småföretagare fuskare (förutom dem som redan kastat in handduken och har vilande bolag såklart!) eller också är skatteverkets mätsystem inte särskilt välanpassat efter verkligheten. Men vad vet jag egentligen. Låt oss följa den store Stalins idéer istället: om handsken inte passar, så klipper vi av några fingrar! Om skatteverkets system inte passar på verkligheten så stoppar vi 108 småföretagare i fängelse!

Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap Skatteverket SkattebrottRevision

Se över skattesystemet!

Svenska skatter hämmar nyföretagandet

Sverige har i ett internationellt perspektiv en relativt låg andel småföretag, men i synnerhet ett lågt nyföretagande. I den tolfte rapporten till Globaliseringsrådet presenteras helt nya forskningsrön om sambandet mellan inkomstskatter och benägenheten att starta företag baserade på svenska individdata. Resultaten visar att genomsnitts- och marginalinkomstskatten har en robust negativ inverkan på individers benägenhet att starta eget.

Globaliseringen och den tekniska utvecklingen medför att stora och etablerade företag i allt större utsträckning konkurreras ut, blir uppköpta eller lokaliserar sig utomlands. Det blir därför allt viktigare att nya företag skapas. Att Sverige i ett internationellt perspektiv har en relativt låg andel småföretag, men i synnerhet ett lågt nyföretagande, är enligt Åsa Hansson bekymmersamt.

I rapporten Skatter, entreprenörskap och företagande bedöms det svenska skattesystemet inte uppmuntra individer att starta eget. Systemet är likformigt och beskattar inkomst från näringsverksamhet och anställning på samma sätt. Framgångsrikt entreprenörskap beskattas hårt samtidigt som skattelättnader för förluster är relativt små. Resultat baserad på svensk data visar också att både genomsnitts- och marginalinkomstskatten har en robust negativ inverkan på individers benägenhet att starta eget.

Författaren anser att det för Sveriges del finns anledning att se över skattesystemet både vad gäller skattesatser och förlustavdrag. En generell skattepolitik bör utformas så att kapitaluppbyggnad inte hämmas och där den förväntade avkastningen av att driva företag blir tillräckligt hög för att individer ska acceptera den ökade osäkerhet och extra arbetsbörda som det ofta innebär att vara egenföretagare.

Författare är Åsa Hansson, fil dr i nationalekonomi vid Lunds och Köpenhamns universitet.

Läs även andra bloggares åsikter om
Skatter Småföretag Nyföretagande Skattepolitik Entreprenörskap